Bostadspris: Bostadspriset är det pris du betalar för din bostad, och kallas ibland för köpeskilling. Köpeskillingen står i annonsen. Det du faktiskt betalar bestäms av en budgivning: du kan betala mer eller mindre än priset i annonsen, beroende på vad du bjuder.
Kontantinsats: En summa pengar som du själv ska ha för att få låna av banken. Du får låna upp till 85 procent av bostadspriset, vilket betyder att kontantinsatsen ska vara minst 15 procent av bostadspriset.
Personligt ansvar för lån: Personen som ingått i ett avtal om att låna måste kunna betala tillbaka lånet. Om du har lånat till ett hus måste du alltså betala ränta och amorteringar, oavsett vad värdet på ditt hus är. Det betyder att du måste betala din skuld även om bostadspriserna går ner.
Skatteavdrag för bolån / ränteavdrag: Ränteavdraget är en rabatt som staten ger dig på dina räntekostnader. Avdraget gäller för de flesta lån (dock inte studielån), och innebär helt enkelt att kostnaden för att låna minskar. Lite enkelt kan man säga att30 procent av dina lånekostnader kan dras av mot din skatt. Det sker normalt genom att du får skatteåterbäring, men du kan även få rabatten under året genom så kallad jämkning.
Fast ränta: Du kan välja mellan fast och rörlig ränta på ditt bolån. Om du väljer fast ränta och binder din ränta vet du vad du ska betala – din räntekostnader beräknas genom den bundna räntan.
Bindningstid för fasta lån: Du kan binda på flera olika tidshorisonter, t.ex. på ett år eller fem år. Den tiden du binder ränta kallas din bindningstid. Tänk på att du generellt betalar mer ju längre tid du binder räntan.
Ränteskillnadsersättning: Om du binder räntan har du lovat banken att betala en viss ränta under bindningstiden. Om du t.ex. vill sälja din bostad och betala av ditt bostadslån innan bindningstiden är slut så måste du betala en avgift till banken. Du måste ersätta banken för den inkomst den skulle haft om du fortsatt betala ditt lån, då du genom att binda räntan lovat att betala en viss ränta under bindningstiden. Den här ersättningen kallas för ränteskillnadsersättning (ersättningen baseras på skillnaden mellan det du lovat betala och vad räntan är idag).
Rörlig ränta: Den rörliga räntan ändras när räntenivån i samhället ändras. Det innebär att dina räntekostnader också ändras varje månad, allt eftersom räntan ändras.
Lånelöfte och låneansökan: Med hjälp av ett lånelöfte vet du hur mycket du kan låna och köpa bostad för. Ett lånelöfte är kostnadsfritt och du bör skaffa ett innan du går på visningar. Vissa mäklare kommer till och med att kräva att du har ett lånelöfte innan du bjuder på en bostad. Lånelöftet gäller under en begränsad tid, t.ex. tre eller sex månader. Att du har ett lånelöfte av din bank innebär inte att din bank kommer att ge dig de villkoren – löftet är alltså inte bindande. För att lånelöftet ska bli bindande ska du göra om det till en låneansökan på din bank. Läs mer på Konsumenteras.
Handpenning: När du har köpt ditt hus ska du betala en handpenning. Handpenning är en förskottsbetalning eller en delbetalning av din bostad, och fungerar som en säkerhet för säljaren att du faktiskt kommer köpa bostaden. Handpenningen ska normalt sättas in på mäklarens konto några dagar efter att du skrivit kontrakt med säljaren. Om du inte har pengar tillgängliga för handpenningen när du skriver kontrakt kan du fråga banken om ett handpenningslån
Överbryggningslån: Ett överbryggningslån är ett lån du kan få om du tillträder din nya bostad innan din gamla bostad är såld. Överbryggningslånet betalas tillbaka så fort som den gamla bostaden är såld.
Låneförsäkring: En låneförsäkring är en försäkring som betalas ut om du inte kan betala månadskostnaden för ditt bostadslån, t.ex. på grund av ofrivillig arbetslöshet eller sjukdom. Vid dödsfall betalas normalt hela lånet av om du har en låneförsäkring.
Amorteringar: Att amortera innebär att du betalar tillbaka din skuld och att ditt lån minskar. Du kan amortera på all typ av skuld, inte bara bostadslån. När du amorterar ett bostadslån bygger du upp en förmögenhet, du blir alltså rikare när du amorterar. När du amorterar minskar också dina räntekostnader, då du betalar ränta på en mindre skuld.
Amorteringskravet: I Sverige har vi ett minimikrav på hur mycket du ska amortera. Kravet beror på din belåningsgrad, alltså hur stor andel av din bostad som är belånad. Om din belåningsgrad är över 70 procent ska du amortera två procent av ditt lån. Om din belåningsgrad är mellan 50 och 70 procent ska du amortera en procent av ditt lån. Om din belåningsgrad är mindre än 50 procent behöver du inte amortera alls. Dessutom finns det ett ytterligare krav: om ditt bostadslån är större än 4,5 gånger din bruttoinkomst ska du amortera en procent extra per år, oavsett vad din belåningsgrad är. Du kan läsa mer hos Finansinspektionen.
Belåningsgrad: Hur stor andel av ditt bostadsvärde som är belånat. Om din bostad är värd 1 miljon kronor och du har 500 000 kr i bostadslån har du en belåningsgrad på 50 procent (500 000/1 000 000=50%).
Bruttoinkomst: Det skärpta amorteringskravet säger att du ska amortera en procent extra per år om ditt bostadslån är större än 4,5 gånger din bruttoinkomst. Din bruttoinkomst fastställs främst av Skatteverket och baseras på din förvärvsinkomst (i princip din beskattningsbara inkomst före skatt).
Bostadsrättsförening: När du köper en lägenhet köper du vanligtvis rätten att använda en bostad. Du köper alltså inte själva bostaden när du köper en bostadsrätt, utan du köper medlemskap i den bostadsrättsförening som äger fastigheten (marken, huset, de gemensamma utrymmena, uteplatser och eventuella lokaler). En bostadsrättsförening styrs av en styrelse som fattar beslut om den dagliga driften i fastigheten. När du köper en bostadsrätt måste du godkännas av föreningen, och det finns vissa restriktioner på vad du kan göra med din lägenhet. Det är därför viktigt att du ser över bostadsrättsföreningens ekonomi och regelverk innan du köper.
Äganderätt: Äganderätt innebär att du äger din egen bostad, t.ex. ett hus. Det är den vanliga ägandeformen för hus. Med äganderätt kan du själv bestämma om du ska sälja eller om du ska hyra ut bostaden. Du är också ansvarig för renovering och uppehåll av huset, vilket innebär att du kan få högre driftskostnader än när du bor i en lägenhet.
Äganderätt för lägenheter: Det finns också lägenheter med äganderätt, som då innebär att du äger själva lägenheten. Om du äger en lägenhet via äganderätt måste du vara en del av en samfällighet (en grupp) som sköter de gemensamma delarna av huset, t.ex. yttertak, fasader, trapphus, förråd, och andra gemensamma utrymmen.
Avgifter till bostadsrättsföreningar: Om du köper en bostadsrätt ska du betala en avgift till föreningen. Avgiften används för att betala för den dagliga driften, betalning av möjliga lån och framtida renoveringsbehov. Det är styrelsen som bestämmer vad avgiften ska vara.
Visning: Under en visning kan du se bostaden du funderar på att köpa. Mäklaren visar upp bostaden och svarar på dina frågor om bostaden, bostadsrättsföreningen eller området. Du har oftast 30-60 minuter på dig att se över bostaden. Tänk på att det här oftast är den enda gången du kan se bostaden inifrån och se till att allt fungerar. Du kan t.ex. testa om spisen fungerar, eller om kylen och frysen är i gott skick.
Budgivning: När du bestämt dig för att köpa lägger du ett bud. Om det är flera bud (en budgivning) får du möjlighet att bjuda igen om du inte hade högsta budet. Det är upp till säljaren att bestämma vilket bud de vill acceptera. Den som lägger högst bud oftast får köpa, men det är inte säkert.
Besiktning och besiktningsplikt/undersökningsplikt: När du köper ett hus har du undersökningsplikt. Det betyder att du ska gå igenom huset och leta efter fel. Detta ska göras efter att du betalat handpenningen, men innan tillträdesdagen. Enklast är att använda en besiktningsman som kan kolla efter brister och renoveringsbehov. Om du hittar fel kan du förhandla med säljaren om ett lägre pris. Du kan också dra tillbaka ditt köp, men då förlorar du oftast din handpenning. Säljaren ansvarar inte för fel som är upptäckbara, utan endast för så kallade dolda fel. Dolda fel är fel som inte kunnat upptäckas av köparen ens med en grundlig besiktning. Det gäller oavsett om säljaren kände till felen eller inte. Säljaren har normalt 10 års ansvar mot köparen för dolda fel.
Tillträdesdagen: Tillträdesdagen är dagen då köparen får tillgång till bostaden. Det är ofta då köparen ska föra över köpeskillingen. Du som köpare ska på tillträdesdagen gå igenom bostaden med säljaren för att se att allt ser bra ut och att allt stämmer överens med köpeavtalet. Du ska t.ex. kontrollera slutstädningen. Du kan läsa mer om vad som gäller på tillträdesdagen på Mäklare.se.
Samboavtal: Ett samboavtal bestämmer hur bostad och saker ska delas upp om du ska separera från personen du bor tillsammans med eller någon av er går bort. Det är viktigt att ha om det t.ex. är så att någon av er betalat mer för bostaden eller har tagit ut ett större lån i sitt eget namn. Läs mer på Hallå Konsument!
Bostadsrättstillägg till hemförsäkring: Om du har en bostadsrätt ska du oftast ha ett bostadsrättstillägg till din hemförsäkring. Försäkringen gäller för egendom som tillhör bostadsrättsföreningen men som du är ansvarig för att underhålla. Det kan t.ex. vara vattenskador eller läckage från tvättmaskin eller diskmaskin. Ibland har bostadsrättsföreningen förhandlat fram ett bostadsrättstillägg för alla sina medlemmar, vilket betyder att du inte behöver teckna en sådan försäkring själv.